pluggångest, fulfoten, herrljunga och alla vänner
jag har kommit på lite olika saker idag...
1. nästa vecka har vi i studiegruppen inget liv, om inte plugga ihjäl sig räknas som ett liv? (men vi grejar det, girls)
2. jag kommer inte kunna ha leggings till mina sommarskor. då syns min fot, och jag vill inte att den svullna köttbullen ska synas. kul att gå i jeans hela våren och sommaren.
3. imorgon åker jag ner till herrljunga
yees, imorgon (eller kanske borde jag skriva inatt?) kl05.00 tar jag och sara bilen ner till annika, som ska köra oss till midlanda. när annika tar bilen tillbaks till härnösand checkar jag och sara in på flyget till göteborg. pappa och alfons kommer och hämtar oss på landvetter, och på kvällen blir det fest. greeat.
på fredag (tror jag?) kommer frida hem från guatemala och jag hoppas hinna träffa henne på lördag eller söndag innan jag åker hit upp igen. eller, jag hinner, det är mer om du har tid frida? (: förresten, så är det inte du, stenen, som har tipsat om filmen, så du har inte drabbats av sviter efter rymdkakan, hoho (:
kanske emma dyker upp som gumman i lådan och överraskar också? jag hoppas ju på det emma (: och beach får jag träffa också. det kommer bli nice, ett helt år sedan var det sist. skulle varit kul om madde kom till byn också... och jennifer måste jag försöka få tag på med. damn, det blir nog rätt stressigt ändå. som vanligt.
nu ska jag packa det sista, sen blir det sängen.
hejhejhej
Because I love to lay here lazy
Pretend like there's no world outside
Idag har varit en bra dag. Det vart tårta på vfu:n för massa (=två stycken) pensionerade förskollärare var på besök och jag slutade 12.30. Lovely. Dagens bästa var nog att jag lyckades ha så bra tajming när jag traskade hem, så att Mia och Magnus kom som räddarna i nöden och plockade upp mig med bilen och körde hem mig. Jag vet inte riktigt vad som hade hänt om jag fått gå hela vägen hem, troligtvis hade det blivit bosättning i en snödriva några timmar. Det är helt sjukt vad trött jag är när jag har praktik. Det första jag tänker på när jag vaknar är hur skönt det ska bli att sova på kvällen. Huur ska jag klara av att arbeta på riktigt sen? God damnit, det kommer bli ett hårt liv, men roligt.
Jag har även agerat lite hemtjänst och levererat proviva och cocacola till en magsjuk Annika. Det var dags för lite gentjänster efter alla gånger hon varit hemtjänst till mig. Efter det lilla uppdraget gick jag och hyrde två filmer på tempo för att kunna ha en riktig softisch-kväll. Men vad händer? När jag tittat ungefär en timma på filmen och den börjar bli riktigt spännande, då slutar den jäveln att fungera. Jag försökte med allt, putsade den till och med, med min glasögonduk eller vad det heter. Allt för att slippa gå och hämta en ny film, men det blev jag tvungen att göra ändå. Väl på tempo kom dagens nederlag: det fanns inga fler ex av den filmen. Mitt liv rasade samman i någon sekund, innan jag hittade en annan film att hyra. Den ska jag titta på nu, och hoppas att den fungerar hela filmen.
För övrigt tror jag att kidsen på förskolan har smittat mig med nån hemsk magbakterie. Förra veckan, natten till fredag, vaknade jag mitt i natten av att det pågick ett raveparty i min mage. Det blev toaletten i sisådär fyra timmar, och jag besparar er detaljerna. Det jävliga är att magen fortfarande är helt fucked up, och jag kan inte äta som vanligt. Att jag inte kan äta som vanligt betyder att jag inte kan äta hela tiden, som jag brukar göra annars. Livet är rätt hårt ändå.
Nu ska det kikas på the heartbreak kid. Frida säger att den är bra och jag litar på Frida. Yeah.
Ha det kung
tomatsoppa ger muskler
Vi är back from Deutschland. Det var muchos fun att åka iväg med alla brudarna. När vi åkte dit tyckte jag resan va jobbig, jag skulle aldrig uttalat mig om det eftersom hemresan var värre. Värst var den för Natta, för hon hade matförgiftning. Yummie. Själv fick jag ingen matförgiftning för vi vegetarianer levde på tomatsoppa blandat med lite pasta alla dagar, utom lördag. Då fixade Anna fin lördagsmat genom att snacka med hotellchefen. Den fina lördagsmaten var toksaltad omelett, men allt kändes bättre än tomatsoppa.
Annars var det fotbollfotbollfotboll som gällde. Jag vet inte hur många meter tejp som gjordes åt till ,min fot, men det var ju fint av våra tränare att stå ut med min fotsvettslukt varje dag när dom tejpade. Förutom träningen var det tävling om snyggaste tränaren 2008, senadrag i asset ("tryck på där bak!"), Homer, konstiga efterrätter och massa annat bra.
I måndags började Vfu:n och jag har hamnat på en jättemysig förskola med massa goa barn och snäll personal. Igår råkade jag upptäcka att jag är kass på att skala kokt potatis. Jag skalar alltid potatisen innan jag kokar den, muchos enklare. Kan ju dock va lite jobbigt att stå och skala potatis till alla förskolor och skolor i kommunen. Men ändå, för min skull borde dom göra det.
Imorgon ska jag till farbror doktorn och spela mer invalid än vad jag egentligen är. Då kan man få snabbare tid till magnetröntgen säger en viss man. Jag tror inte det jag. Eftersom jag inte vill gå dit och inte kan skälla på doktorer (ska det behövas?), så är Hasse rar och följer med. Annars hade jag nog ringt till mamma så hade hon fått ta flyget upp, det hade hon säkert gjort, för sin enda yngsta dotter.
Nu är det lite tv, sen sängen. Hejhejhej.