jag är nog inte tillbaka...

nee, det är nog mestadels dött här, men jag tänkte bara se om det funkar att lägga upp spellista här, så jag kan maila iväg en sen. yes, jag utnyttjar bloggen.

musik för långa nätter

sådär

hejhej

det är visst nån som är tillbaka

och det är svårt att säga mer än så



det är sommar, det är sol och det är två jobbdagar kvar sen är det semester. idag har jag varit ledig, idag har jag klippt mig, idag har jag träffat madde, idag har jag fått en vinflaska, biobiljetter och en rolig nyhet. imorgon ska jag spela fotbollsmatch. på lördag kommer frida, jennifer, kicki och emma hit för lite fest, på måndag fyller jag år, på måndag ska jag och anna kusin festilura i lidköping. den 13e åker jag till härnösand eller kanske utomlands. nu ska jag gå och sova säng. 

det kan nog inte bli så mycket bättre.

godnatt

everything’s the same and it doesn’t really matter what I say


Yeees, jag vet, jag är kass på att uppdatera. Men, jag tror att det är ett tecken på att jag har ett liv. Till exempel så har jag varit i Härnösand. Där gjordes allt möjligt. Det var fest, det var styrdans, det var brandbilsjakt (branden hittades dock aldrig, trots att vi åkte till vårdkasen som ni ser på bilden. daamn, hårt bakslag). Det var chill hos Lina, det var fotbollskik och allt bra som hör till när man umgås med världens bästa brudar. Just det! Man ska dricka mycket! ..... vatten.


Annars har jag börjat spela fotboll igen. Tillbaks i good old Frisco. Har aldrig varit så otränad och det känns ju lite sådär. Men jag bjuuu på den jag! Var nära att jag fick be om krexpaus i torsdags. Nu har jag dock hittat fetingbacken som är perfa för intervallträning. Så, backen: på onsdag är jag där! Kanska kräks jag lite där, men det gör inget.


För övrigt har jag blivit moster igen också. Alfons har fått en lillebror, som han har bestämt ska heta Albin. Så, nu har jag en Alfons och en Albin att vara barnvakt åt. Mysigt. Och en sak till: idag genomförde jag mitt första utvecklingssamtal på jobbet, och, jag tror att det gick ganska bra faktiskt. Woohoo.


Nej, nu ska det sovas.

God afton


det var fest...

... för lite mer än en vecka sen och en bild säger mer än tusen ord, brukar man ju säga.



om ni skulle få för er att vilja ha lika förtjusande dräkter som tobias och egon, så är det bara att gå till gina tricot och inhandla en. endast 299 kr. jag bjuder på en bild till:


helgen som var vart det soffhämtning och shopping på ikea. köket blev ommålat också, så nu börjar min lägenhet likna ett hem. det gillar jag.

något annat som jag gillar är att sara kommer hit på torsdag. ordvitsarna måste återupplivas, har varit alldeles för dåligt med det på senaste tiden. fest blir det också, bra grejer det.

nu ska jag pysa.
hejhejhej

schyrre giraff

jag har fått klagomål på min uppdatering... men, det blir inte så mkt skrivet just nu, är lite trött, you see...
det enda ni får är

kodord: D T H

sug på den ni

glöm inte det nu, sara


it's been a long, long time

Hej och hå!
Det var rätt längesen nu, va? Tänkte mest skriva och berätta att jag faktiskt lever.
Jag har flyttat, jag har börjat jobba i ett bra arbetslag och har en barngrupp med goa barn, jag har varit i växjö 2 gånger, jag har testat utelivet i borås och jag har blivit smittad med massa äckliga bakterier så att jag nu sitter här med något som kan vara halsfluss. Meen, eftersom man måste ha feber för att få komma och göra att halsprov så får jag inte veta om jag har halsfluss. Det gör ju inget om jag inte kan äta någon mat, lite svält har ingen dött av. Eller hur sjukvården? Nä, tänkte väl det.

Nu sitter jag hemma hos päronen. Det var ju tänkt att jag skulle kika fotboll i sporthallen hela dagen lång för att sedan köra en festiluring och gå till Kärven, som på den gamla goda tiden, haha. Men låter man som Barry White när man pratar och inte kan äta mat är det ingen lyckad idé. Jag har dock hunnit med att kika på lite soffor och sånt idag, och kanske har jag hittat "min" soffa. Jag tror nog det. 1 mars flyttar jag in i nya lyan, och då är jag och Annika inte sambor längre. Jag tycker om din soffa Annika, men en säng är bättre (:

Nu vet ni att jag lever.

Hejhej

vi köttar allt motstånd


hejhejhej

det är måndag, och jag är fortfarande sliten efter helgens fester. fredag, lördag blev det, för jag måste ju träffa alla så mycket som möjligt nu innan det flyttas... det bästa vore om alla flyttade med så jag slipper säga hejdå, jag hatar att säga hejdå och har redan grinat tillräckligt i helgen, men mer lär det bli. ikväll kommer sabina och erica hit och jag är så blödig så det blir väl lite tårar till. jag, lina och cicci sparar hejdået till nyår, för att dra ut på det så länge som möjligt.


den fina bilden här ovanför fick jag av natta i present. den är  inramad med texten "Min Muhammed. Vi köttar allt motstånd!"  jag kommer sakna den pinglan så mycket. men det får bli många resor upp och ner, sen ska hon ju komma till borås och jobba (:

för övrigt har jag fortfarande ingen lägenhet, och det känns crap.

nu ska jag traska ner på stan och köpa de sista julklapparna.
över och ut.


dagens plus

dagens plus går till kusin daniel som är snäll och tänker på mitt lägenhetsproblem i borås. kanske har han fixat det? i så fall är han värd flera hundra dagens plus. nu ska jag skriva sista skoluppgiften, jag borde ha gjort det för längesen men jag tror att jag kommer sakna det lite så jag drar ut på det.

I can't see anything in the dark but then your reflection brings all into light


imorse var jag och klippte mig hos bruden till vänster, hon klippte mig inte lockig som på bilden, men självklart är det hon som fixat det också. lina är bra, that's it. jag skulle nog ljuga om jag sa att jag inte va avundsjuk på henne och cicci som ska till thailand. jag vill också åka till värmen... efter klippningen idag gick jag direkt till kullens förskola och jobbade. såå goa ungar det finns. hur roligt som helst var det att jobba idag iaf. efter worket slog jag en pling till min stackars moster som brutit höftbenet, lite mer sand på isen kan nog va bra ibland... jag sa åt henne att kräva skadestånd minsann.


nu sitter jag mest här och är orolig att jag ska få magsjuka bara för att jag jobbade idag. jag har preparerat mig med vitpepparkorn upp till öronen, så det kanske inte blir nåt. på fredag tar jag examen och på kvällen blir det amenta och fest, då kan jag ju inte ligga med huvudet i toalettstolen inte. nejnej. för övrigt så var lördagens fest jätterolig, och på lördag blir det nog en repris hoppas jag? (:

nu är det soffan.
över och ut.

förresten, lyssna lite på carolina liar, dom är bra.


den om när jag blev ruinerad



den här veckan blir nog rätt tråkig. dagen började med att jag traskade iväg till tandläkaren för att fixa till mina "hjärnskakningständer" eftersom lagningarna lossnat än en gång (femte gången kanske?). jag fick den jobbiga tandläkaren som inte vill skicka fakturan till folksam, utan jag måste betala först och sen själv skicka kvittot dit och få pengar när dom ger mig det. kuul att jag va tvungen att lägga ut 1300 kr, som jag inte vet när jag får tillbaka. särskilt som ena lagningen lossnade innan jag ens hann komma innanför dörren hemma. hoppas att pengarna kommer in snart bara, annars blir det inga julklappar familjen, bara så att ni vet. 

efter tandläkaren var det dags för hemtenta, men innan det var jag tvungen att tacka nej till jobb två gånger. varför kan dom aldrig ringa när jag inte är upptagen? hemtentan är förresten tentan från helvetet, och det känns som att den kommer att gå just åt helvete. men än är det inte fredag kl16, så vi får se hur det går. 

nu är det kvällsfika och tv, sen sängen för imorgon ska jag läsa om neoklassikt perspektiv och sånt. det kan behövas mycket energi till det, med tanke på att jag inte ens vet vad det är...

förresten, ingen som vill ge mig en lägenhet i borås? jag tar så gärna emot den. 

över och ut

den om när jag fick jobb

idag fick jag ett jobb. efter nyår är jag boråsbo och förskolelärare. jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. hur kul är det inte att få komma ut i verkligheten och jobba med det jag har pluggat till? men samtidigt, hur tråkigt är det inte att flytta ifrån alla underbara människor och hamna i en stad där jag känner sisådär tre personer?

vi får se hur det går, först måste jag ha en lägenhet (och hur lätt är det att hitta i borås?)

I'd rather play a different sort of game


Jo, men det är som så här att jag och Annika är ganska så bra för idag fixade vi vår examination på examensarbetet. Yees. Hela jag är som ett stort happyface och inatt tar jag tåget ner till Herrljunga, för att ha det bra fram till söndag.

Igår försvann ju gipset, och just nu försökar jag intala mig själv att jag inte ska spela fotboll något mer, för det är en evighet att vänta sex månader. Jag tycker det är en evighet att vänta i två månader på att få gå promenader också, det är nästan ännu värre. Det går däremot inte så bra med att inte vilja spela fotboll. Igår kom jag i alla fall fram till att gips gör att håren på benet växer mycket snabbare än på det ogipsade benen. Jag har nog aldrig haft så långa (och mörka!) hårstrån på benen. Vinterpälsen.

Mitt mål till på lördag är att få på ett par snygga gå-ut-och-festa-skor på foten, just nu kan det bli svårt eftersom den är bigbig. Kanske ska ta ett par högklackade på lördag (för första gången i mitt liv), bara för att utmana ödet lite? Woooh, living the dreeam. Yes, nu måste jag packa, det har jag inte orkat göra innan men efter lite ben&jerry med kakdeg och brownie så ska det nog gå fint.

Vi ses i Herrljunga (:


lite som på festival

imorgon försvinner det, gipset. det ska bli nå djävulskt skönt minsann. samtidigt kommer det nog bli lite tomt, eller så inte. jag satt och tänkte lite förut, i brist på annan sysselsättning, och kom fram till att det är lite som att va på festival att ha gips. när man är på festival duschar man ju inte så mycket, inte jag i alla fall.  i början känner man sig lite äcklig för att man inte gör det, men efter ett tag är det lite skit samma, och till slut känner man inte att man luktar äckligt längre. det är först när man kommer hem som man märker hur skitig och äcklig man är, och ställer sig i duschen i en evighet. när man har gips kan man ju inte duscha den delen med gips, i början kände jag mig asäcklig och gick verkligen omkring och tyckte att det luktade skit (jag frågade dock annika om jag luktade skit, och hon sa att jag inte gjorde det, hoppas hon talade sanning...). nu tycker jag inte att det är så äckligt, eftersom jag i allafall kan duscha allt utom ena underbenet. meen, jag kan tänka mig att jag kommer känna mig fruktansvärt äcklig imorgon när dom tar bort gipset. huva, tänk vilken stank, och för att inte tala om håren som lär ha växt någon centimeter. mumma. 

på tisdag bär det som sagt av ner till herrljunga. och, på fredag blir det arbetsintervju i borås. spännande spännande. och lite ångest är det också. men ja, det löser sig. 

igår såg jag förresten på tomten är far till alla barnen och den filmen är rolig minsann, bara så att ni vet. 

idag är det mest synd om natta, för hon har fått brainshake, och det vet jag hur det känns så därför tycker jag extra mycket synd om henne. 

hej hej, hemskt mycket hej. 

to make a mountain of your life is just a choice


helloheej

det är mycket som händer och fötter nu. både jobbiga grejer och bra grejer, men det är ingen idé att ödsla energi på att oroa sig. nepp. på måndag i nästa vecka åker jag till sjukan och plockar bort paketet. det ska bli såå skönt, och mitt högra ben ska få duscha extra mycket på kvällen. vi ska även få vår uppsats bedömd och opponera på en annan uppsats, och det kan man ju tycka är spännande. just nu är jag mest nervös, men oavsett hur det går kan man ju inte göra mer än sitt bästa, och det har vi gjort. om en vecka och någon timma beger jag mig till stationen och tar nattåget ner till herrljunga. väl där ska det pluggas, simmas, gratulera alfons och träffa resten av familjen sislak (+deras nya hund, som dom ska hämta på torsdag), äta mat som jag inte betalar för och ha det väldigt bra tänkte jag. 

NU ska jag kika på tv och sedan sova för att ladda upp för en heldag med plugg imorgon. 

en liten uppdatering: aah, jag glömde ju skriva att presenten är klar nu. ifall det skulle vara NÅGON som är nyfiken... mahahaaa 


enough for all forever

Visst är hon bland det sötaste som finns? Det tycker i alla fall jag.


Förut när jag satt och läste om miljöproblem, hållbar utveckling, "enough for all, forever" och allt det där kom jag fram till att det idag är dags att uppdatera den offentliga dagboken. Det görs ju inte alltför ofta, men den här gången tänkte jag att det skulle ske innan Emma, Frida eller någon av mina andra "långtbortavänner" ber mig om en uppdatering. Så, här kommer den, uppdateringen. Frågan är bara vad jag ska skriva...?

Jo, förra veckan vart en bra vecka. Jag och Annika fixade klart uppsatsen och anmälde oss till opponering och respondering, så... tisdag 11 november då smäller det. Jag är redan nervös. Stenansiktet kommer få mig att grina, oavsett om betyget blir bra eller inte. I torsdags skickade vi in den, och lämnade vår lilla skatt bakom oss för ett tag. Jag vart sjukt less på det i slutet, så det var nice. 

I onsdags skrev jag (och Annika hjälpte mig) en jobbansökan till två förskollärartjänster. Mest bara för skoj skull (men ändå med lite hopp får jag lov att erkänna), och vad händer? Jo, i fredags när jag hoppade omkring på stan med mina krycks ringde mobilen och det va en av cheferna för jobbet jag sökt. Så, nu blir det intervju. Det kanske inte blir något jobb, men jag tycker det är tillräckligt spännande med intervju. Om det inte blir jobb har jag en kurs på gång till nästa termin, så det löser sig. Blir det jobb, ja, då blir jag Borås-bo. Läskigt. Det är då jag får veta om mina fördomar är sanna eller inte. Haha. 

Fredagen var det som sagt en tur på stan, Taxi Sara ställde upp. Vi lunchade med Natta på Waynes och sen bara det av för bighandling på coopan. På kvällen hade jag och Sara svullarkväll, tittade på Bertil och idol och käkade chirre och dirre. Göttans. Sara dekorerade mitt gips också, den första och kanske sista dekorationen. "myran was here". 

I lördags vart jag och Sara iväg och undersökte en (för oss) ny del av kulturlivet här i Härnösand. Vi var och tittade när Marris var med i en danstävling. Och om hon var duktig? Ja, det var hon! Inte för att jag kan något om dans, men jag och Sara kom fram till att det var jättebra, och då är det ju så. Guldstjärna till Maria. På kvällen blev det faktiskt lite galej med brudarna och kryckorna. Det va nice. Eftersom det var galej i lördags var det dött igår. Som vanligt.

Idag är det guldstjärna till mig, för jag har varit bra och pluggat hela dagen. Yesyes.

Nu är det slut på offentliggörandet.
Hejhejhej


You don’t know what you got till you missing it a lot



Fuck, vilken skitlördag jag har. Inatt sov jag två timmar på grund av fotjäveln. Men, som jag sa till storebror förut när han ringde: jag har ont för en bra sak. Just nu är det dock lite jobbigt att tänka så. Det bästa vore ju om jag kunde dra tre varv i spåret nu på en gång, Det kan jag tyvärr inte. Istället åker jag till Cicci och kikar på landskampen, och det är faktiskt mer än helt okej det också. Bra sällskap och möjligtvis kan det bjudas på bra fotboll också. Annars så vet vi att Lina ska stöta på Ronaldino (tror han heter så?) via touch screen. Haha.

Jag bjuder på en fin bild på mig när jag softar hos Sara. För jag är ju så pigg där.

Hejhejhej

det går inte



fint va? ni ska veta att jag känner mig djävulskt klumpig med det där paketet på foten och benet. jag lyckas slå i det överallt och håller på att börja grina varje gång. men, nu är iaf operationen gjord och på måndag ska skenan bort och istället blir det riktigt gips. då kommer jag kunna gå lite på tassen. gött mooos.

igår klockan sisådär 6.20  tog jag och annika hasses finvolvo och åkte iväg till sollefteå och sjukhuset. väl där fick jag vänta i vad som kändes som en evighet innan jag fick komma in till operationssalen. jag höll på att säga till dom att det där sömnmedlet nog va för svagt för mig (jag menar, jag är ju rätt stark) för jag somnade aldrig, men jag hann aldrig säga det innan jag slocknade och vaknade två-tre timmar senare. när jag vaknat mådde jag skit och fortsatte göra det i några timmar. sen fick jag nutrilett och då mådde jag genast bättre, det är nog första gången nutrilett har gjort nåt bra i mitt liv. annars hände inget mer igår förutom att jag mådde skit. eller, jo..,. jag och annika åkte med bagageluckan öppen från sollefteå till utansjö. det var ju tvunget att hända något, nu när annika för en gång skull inte hade tappat bort bilnyckeln. haha.

idag har jag mest legat på soffan och haft ont och tråkigt. mia var här med duschresurser förut: soppåsar. det ska bli en upplevelse att duscha sen, vi får se hur mkt gipsskena som finns kvar efteråt. mahaa. förutom soppåsarna hade hon med sig 2 paket glass, sourcream-chips, tacochips, bönsalsa, geishachoklad, loka, filmjölk och aftonbladet. mia är söt och kanske kommer med lite svamp nån dag också, det hoppas jag på iaf.

nu blir det soffan och snart one tree hill. hejdå folket.

men neej, nu kom jag på en sak! igår, jag fick ha på mig så sjuukt fula kläder under operationen. det fulaste av allt var trosorna, daaamn vad ful dom var. det såg ut som en blandning av vad jag brukar kalla mormors-trosor och såna där "byxor" som dom hade under kjolen förr i tiden, hette det mamelucker kanske? jag tror det. jag höll på att garva ihjäl mig när jag såg mig själv i spegeln på toaletten. het och sexig var definitivt inget jag var iaf, haha.

över och ut

:(

ibland tycker jag bara att det är så himla orättvist...

det är sadface här och jag är arg, ledsen och besviken. jag känner mig inte ett dugg bättre av att ringa till mamma och pappa för att tokgrina, men ibland måste man få känna sig liten igen. det är bara det att det brukar kännas så mycket bättre efter att ha gråtit en stund och få ur sig allt jag vill ha ur mig, men den här gången känns det inte ett skit bättre.

en flygbiljett skulle sitta fint nu.

and the dogs they run

jag tycker inte om hundar som morrar och visar tänderna åt mig för att sedan jaga mig i elljusspåret, tycker faktiskt inte om det ett endaste dugg. men, jag hann undan huggtänderna och nu sitter jag här alldeles levande. däremot ska jag slänga mig i sängen med en bok nu.
hejdå!


No one ever said it would be so hard

denna veckan har hittills varit skit, mer än så behöver nog inte skrivas. jag tror däremot att jag hittade ett litet botemedel mot min lilla svacka. det som behövdes var ett avsnitt av one tree hill som jag kunde tokgrina till och sedan en löprundanio kilometer. efter det känns det i alla fall liite bättre.

för övrigt så är det nytt datum och ny väntan som gäller. det är inte så jättelångt kvar tills knivarna ska skära. blää.

annars så saknar jag alla mina vänner som bor lite längre söderut. kom hit, folket.

hejdå


Tidigare inlägg