gött mos!

det här inlägget kommer bli kort och det kommer enbart handla om hur jävla synd det är om mig.
mc donalds cup blev ingen succé. jag fick massa massa hjärnskakning redan i första matchen och tillbringade fredaglördagsöndag på sjukhuset i sundsvall. jag sover 18 timmar om dygnet och de resterande sex timmarna har jag ångest över att jag inte kommer få spela fotboll på minst tre veckor och att jag är sjukskriven från skolan i två veckor. jävla skit! dessutom kan jag inte titta på tv eller sitta vid datorn mer än fem minuter åt gången annars typ sprängs mitt head.

när jag kan sitta vid datorn längre än fem minuter , så ska jag skriva massa om allt sjukt jag varit med om på sjukhuset och så.

och just det. jag har ont i ryggen också. som fan. nu har jag klagat klart för jag måste sova.

hello heeej!

jag kikade på film förut, when a man loves a woman. satt och tjöt som jag alltid gör till såna filmer. den filmen är jättebra tycker jag. kom att tänka på allt jag inte har kontroll över nu när jag inte bor hemma längre, som jag hade stenkoll på förut. det är lite läskigt egentligen. fast samtidigt tycker jag det är skönt att inte bry mig så mycket längre, inte lika ofta iaf.

jag har det finfint jag, om man bortser från att jag inte kunde gå till skolan och ha min redovisning idag för att min mage fick ett bryt. men that's fine nu. jävligt jobbigt att behöva göra det senare bara.

weheey, jag har nog fixat jobb för hela långa sommaren. på gruppboendet. kommer nog bli great, får se till att inte skada någon fot eller så, i år igen bara. ehmm... jag ska vara med och hjälpa till på fotbollsskolan i juni också som det verkar. det blir nog great det med. jag kommer bara bli rastlös om jag inte har nåt att göra. jag vill inte ha en sommaren 2006 i repris. en liten utlandstrip vore ju njut att hinna med. mamman blev nog lite besviken när hon ringde förut och jag sa att jag skulle jobba här uppe hela sommaren. klart hon kommer sakna världens bästa jennie. men kan inte jennie komma till herrljunga får herrljunga komma till mig! mamma hade köpt vantar som hon ska skicka upp till mig också. hon vet hur jag är med vantar. det är ett under att jag inte har tappat bort de jag har lånat av annika.

igår hade jag 45 minuter med riktigt jävla panik vid halv två-tiden. min plånbok var helt borta. jag letade överallt. i frysen, i papperskorgarna, i kylskåpet, i micron, alla garderober, under sängen, i sängen, tvättkorgen, tvättstugan, ja överallt! ringde till härnöhallen och hörde om jag glömt den där när jag va där o handlade, ringde maria och frågade om jag glömt den i hennes bil och skulle precis ringa och fråga om jag glömt den i bilen efter träningen dagen innan för att sedan ringa och spärra mina kort om den inte var där. men dåå, gott folk, dåå sparkade jag till pallen i hallen i ren ilska och plånboken, som suttit fastklämd mellan väggen och pallen, ramlade. ner. det var nästan så att jag tog en flaska rödtjut och firade. men det fick va för jag vart tvungen att plugga.

igår ringde snubben som har hand om utbytesgrejset på skolan. jag och natta kan få åka till island i fyra veckor i slutet av terminen, om det blir som det är tänkt. deet kan ju bli nice. jag och natta vilse på en glaciär på island. sounds grreeeat, tycker jag.

heej då!