I am somewhere in between what is real and just a dream
fick mina skivs jag beställt idag. muchos bra, muchos bra.
haha, jag tror inte jag skrev förra veckan om tjejen med storlek 49 i skostorlek...? jag höll på att få en chock. vi hade vår lilla mattegrej på technichus och jag skulle hjälpa en tjej att skriva sin skostorlek med egyptiska "siffror". så jag frågade henne helt enkelt vad hon hade för skostorlek, varav hon svarar; "49-50". jag kan bara föreställa mig min egen min när hon sa det. försökte fråga lite fint om hon verkligen hade så stora fötter men om hon nu hade det ville jag inte såra henne, och grejen var ju egentligen inte vad hon hade för skostorlek utan att hon kunde skriva 49 på egyptiska... jag hoppas inte hon märkte hur jag böjde mig ner och låtsades knyta skon för att se om jag skulle få se ett par båtar till skor under bordet. började ju fundera på vars hon köpte sina skor och så... tyckte dock inte det såg ut som storlek 50. tur det. hade varit synd om en 11-åring att ha så bigga fötter. haha.
jag saknar herrljunga lite idag faktiskt. tro det eller ej. girlsen saknar jag. och alfons! och så hoppas jag att madde kommer hit och hälsar på snart. I miss her.
nu ska jag sooova, avslutar med några alfonsbilder
du kan få ställa din cola på min bricka om du vill!
men jag har det inte dåligt för det, nono, jag sitter och lyssnar på sunrise avenue och tänker snart gå och sussa för klockan är mycket ser jag.
jag och carro lyckade precis med det som jag, annika och natta inte lyckades med för två helger sen; vi fick skjuts hem av pizzabilen från minikrogen, när vi beställde hem pizza! det vart ju helt kung. ibland är vi bra fixare! men nu sitter jag här och är lite orolig för att carro fått i sig en svampbit, som hon är massa allergisk mot. fick för mig att jag hörde sirener precis, men jag hoppas jag inbillar mig. lovade att jag skulle ringa hennes föräldrar om hon skulle dö eller så.
jaja. muchos bra skiva med sunrise avenue iaf. skulle velat att annika hittat en med lifehouse som hon kunnat köpa också. men nä. jag får nöja mig med den jag har! och låtarna på maries blogg räcker långt. som en drog :) hahaaha. för övrigt vart jag en riktig kompis när jag erbjöd elin att ställa sin cola på min bricka förut. hahahahaha.
nää, gott folk, jag ska gå till min kära säng och sova och imorgon ska jag antagligen ha långtråkigt så då blire massa promenader och sånt. jaa, ni vet hur jag är? (:
det luktar hundskit, det är vår
haha, emma gav mig en sjuk bild när hon berättade att mayaindianerna ofta är nakna och visar skinkorna och så. dom kläderna vi fick se att vi skulle ha på oss va nån mantel. man kanske skulle ordna en liten stripshow för det små liven? slita av sig manteln, hoppa upp på bordet och shaka ass. bli den första som blir portad från technichus... nää, fy. men den bilden jag fick var inte jag som hoppade upp på bordet, det vart roland. vår torsk-på-talin-kopia som vi har i klassen. han heter inte roland, men jävlar vad lik han är honom!
besöket hos tant doktor idag gick fint. 150 kronor för att ta ett blodtryck, klämma lite på mitt huvud, lysa i ögonen och testa reflexerna var lite dyrt tycker min ekonomi. meen, allt det där som är lite knas i mitt huvud kommer gå över allteftersom och det enda som va lite sådär var mitt låga blodtryck. jag trodde bara det var gamlingar som hade sånt. det är pensionärerna och jag. vi är tighta som fasiken. jag får iaf träna som jag vill så länge jag mår bra. nu när vi börjar träna ute kommer jag må bra hela hela tiden.
yeah yeah. nu ska jag pysa.
ha det kung, everybody!
jag blir nog fin som mayaindian
hey hoo!
huur jävla disgusting är det inte att jag har hittat två stycken larver i mina sugersnaps när jag har ätit det i veckan? det är inte precis vad jag vill ha till lunch. jag vart nå djävulskt kräkmild efter att ha sett den där gröna äckliga saken. uäääh!
haha, vi var iväg på technichus idag för en liten introduktion i mattegrejen vi ska ha för en femteklass nästa veckan. vi ska lära ut hur dom räknade matte för massa jävla år sedan i babylonien, rom, hos mayaindianerna och i egypten. inte nog med att kidsen säkert är bättre än mig på matte, vi ska klä ut oss till de där olika folkslagen. tänk er mig som mayaindian. jääy, nice!
för övrigt har jag äckligt mycket att göra i skolan, föör mycket. på torsdag ska jag iaf iväg och göra fältstudien till rapporten som ska skrivas. braa att lägga en uppgift när skolorna har sportlov så att man inte kan komma dit. universitetet är alltid bra på att organisera... hade tänkt skriva klart rapporten till på måndag för då får vi hemtentan som ska va inne på slutet på veckan och vi har lektioner måndag-tisdag också. litteraturseminarium nu på fredag också. men jag är klar med frågorna. ibland är jag för bra. när jag har sådär mycket att göra vet jag inte vars jag ska börja, det hela brukar sluta med att jag inte gör nåt alls istället. det gör ju inte att det går framåt precis.
imorgon ska jag på återbesök och kolla mitt huvud. jag hoppas för läkarens eget bästa att hon inte säger att jag måste låta bli att träna ännu längre eller nåt annat dumt. hon kanske förtidspensionerar mig... eller så är jag hjärndöd kanske. allting tar ju väldans mycket längre tid när jag ska läsa och sånt, så det kan va därför. vi får se! ska i allafall vara bra (igen) och sitta kvar på biblioteket efter skolan tills jag ska till läkaren. råkade få en tid på vårdcentralen på andra sidan stan och då orkar jag inte gå hem emellan. men sitter jag på bibblan och pluggar har jag ingen tv eller en dvd-box med oc som ursäkt, det är bra!
nu är jag dock inte på biblioteket så då får jag ha tv:n som ursäkt
heejdå!
I'm alive!
Det är här jag har sovit mest hela tiden. Det är väldans skönt att sova, fast 18 timmar per dygn är lite väl mycket ibland...
Jao, jag lever och nu orkar jag sitta vid datorn en liten stund längre, så det så! Mitt liv de senaste veckorna har inte varit särskilt händelserika. Eller, sova kan va väldigt händelserikt på sitt eget lilla vis. Jag har drömt sjukt konstiga drömmar. Men helst av allt hade jag inte haft nån hjärnskakning alls. Jag skyller allt på den där bruden som dom säger fällde mig. Fast, näe, jag tror inte hon gjorde det med mening. Shit the same, jag minns inte ens att jag spelade fotboll den där kvällen så jag skulle lika gärna ha kunnat halka i duschen efter matchen. Kanske det jag gjorde fast ingen vågar säga det till mig?
Jag vaknade iaf upp på the hospital in sundsvall och undrade vad fan jag gjorde där. Jag missade hela ambulansfärden och hjärnröntgen. Har alltid velat se hur den där apparaten ser ut ju! Dom hade klippt sönder min tröja och min sport-bh, det var det första jag märkte och det gjorde mig jävligt pissed även om jag bara orkade va arg 10 sekunder innan jag somnade igen. Efter ett tag vart det ett jävla tjat om mitt personnummer, särskilt de fyra sista siffrorna. Eftersom jag va mer väck än jag skulle va på en kanonfylla kunde jag dom inte utan låg och chansade lite tills jag hittade fyra siffror som jag tyckte lät jävligt bra. Dom körde jag på till morgonen efter. Senare kom jag på att det var min pin-kod till mobilen. Lite senil är jag.
Första natten fick jag va på intensiven. Fick inte ens gå på toa själv. Neej, dom körde in hela jävla sängen på toa och skulle va med när jag satt där. Jag tycker inte om att gå på toa inför publik så jag kunde inte gå på toa alls och vilket slutade jävligt smärtsamt. Jag sparar detaljerna där (: Sova fick jag inte göra heller, för dom skulle lysa i ögonen och greja. Hade inte kunnat sova ändå för en stackars tant hade nån andningsmaskin som lät som en dammsugare. Jag hatar dammsugare. Lilla tanten var söt, ville ha sin kam, sitt lypsyl och topz, så hon kunde göra sig fin för sin man. Jag tyckte mest hon skulle se till att överleva.
Nästa dag bar det av till nån avdelning och med min vanliga tur hamnade jag i samma rum som ett psycho som låg och pratade för sig själv, spelade in sig själv på sin mobiltelefon och hade ticks så hon hade konstiga ljud för sig en gång i minuten. Dessutom hade kärringen nåt jävla hål i sin häl som hon låg och pratade om med alla på sin mobil (om hon inte pratade för sig själv). Jag kan allt om fistelgångar efter att ha bott i samma rum som den där Liselott. Inte ens när jag skulle äta mat (mat är egentligen inte rätt ord för några morotsbitar, lite potatis och en gråbrun sörja) fick jag slippa tjatet för då kom hennes läkare och jag fick höra om ?Lummelunda köttgrottor? som hon kallade sina äckliga hål för. Jag ville lägga en pizza på hennes mat då. Efter två dygn på sickhouset fick jag åka hem. Muchos skönt. Sabina kom förbi med en banana split på kvällen. Det var det jag längtade efter allra mest när hon ringde kvällen innan. Det var dock inte lika gott som jag hade tänkt mig, vilket iofs kan bero på att jag mådde illa som en tok.
Första natten hemma sov jag från 21.30-14.20. Jag fick en chock när jag blev väckt av the phone och fick veta vad klockan var. Sådär mycket sov jag i nästan två veckor. Jag började bli rädd för mig själv ett tag, men nu är jag nästan som vanligt igen, det är bara 12-timmarssömnen som ska bort och den försvinner inatt för jag måste upp tidigt imorgon.
Nu mår jag muchos bättre, men jag är övertygad om att nån i den här världen vill att jag ska dö. I torsdags skulle jag kika vad jag hade för mat i skåpet ovanför kylskåpet. När jag skulle öppna luckan ramlade den ner så jag höll på att få den i huvudet. Kuuul om jag hade fått en hjärnskakning till bara för att jag fick en lucka i huvudet. Men jag har ju reaktionsförmåga som en kung så jag hann undan. Luckan fick hänga i ena gångjärnet i några timmar för jag visste inte what to do. Det behövdes en karl till det där, förstår ni, så jag fick fixa hit en karl. I fredags skulle jag värma en falafelrulle i micron. Den gick preciiis att knyckla in i micron och jag trodde inte det skulle göra något om inte plattan snurrade. Det gjorde visst väldigt mycket. Efter tio sekunder blixtrade det till som fan i micron så jag fick lov att stänga av. Det vart stora brännmärken i båda ändarna på rullen. Tänk om hela skiten exploderat, då hade jag säkert dött. Undrar vad som händer next time. Lite spännande är det? (:
Åååh! Jag fick världens gulligaste telefonsamtal förra måndagen. Min lilla Alfons ringde. ?Alfons blååsa! Heeåå? Var det enda han sa. Han är så sööt. Det hjälpte faktiskt lite att han blåste.
Helt seriöst tror jag att jag har blivit lite senil av den här hjärnskakningen. I förra veckan gick jag in i fel port när jag skulle hem och jag slog in min pin-kod som bankomatkod två gånger innan jag kom på att det va fel häromdagen. Men jag bjuder på det.
Nu ska det sovas! Heeåå, som Alfons skulle sagt