enough for all forever
Visst är hon bland det sötaste som finns? Det tycker i alla fall jag.
Förut när jag satt och läste om miljöproblem, hållbar utveckling, "enough for all, forever" och allt det där kom jag fram till att det idag är dags att uppdatera den offentliga dagboken. Det görs ju inte alltför ofta, men den här gången tänkte jag att det skulle ske innan Emma, Frida eller någon av mina andra "långtbortavänner" ber mig om en uppdatering. Så, här kommer den, uppdateringen. Frågan är bara vad jag ska skriva...?
Jo, förra veckan vart en bra vecka. Jag och Annika fixade klart uppsatsen och anmälde oss till opponering och respondering, så... tisdag 11 november då smäller det. Jag är redan nervös. Stenansiktet kommer få mig att grina, oavsett om betyget blir bra eller inte. I torsdags skickade vi in den, och lämnade vår lilla skatt bakom oss för ett tag. Jag vart sjukt less på det i slutet, så det var nice.
I onsdags skrev jag (och Annika hjälpte mig) en jobbansökan till två förskollärartjänster. Mest bara för skoj skull (men ändå med lite hopp får jag lov att erkänna), och vad händer? Jo, i fredags när jag hoppade omkring på stan med mina krycks ringde mobilen och det va en av cheferna för jobbet jag sökt. Så, nu blir det intervju. Det kanske inte blir något jobb, men jag tycker det är tillräckligt spännande med intervju. Om det inte blir jobb har jag en kurs på gång till nästa termin, så det löser sig. Blir det jobb, ja, då blir jag Borås-bo. Läskigt. Det är då jag får veta om mina fördomar är sanna eller inte. Haha.
Fredagen var det som sagt en tur på stan, Taxi Sara ställde upp. Vi lunchade med Natta på Waynes och sen bara det av för bighandling på coopan. På kvällen hade jag och Sara svullarkväll, tittade på Bertil och idol och käkade chirre och dirre. Göttans. Sara dekorerade mitt gips också, den första och kanske sista dekorationen. "myran was here".
I lördags vart jag och Sara iväg och undersökte en (för oss) ny del av kulturlivet här i Härnösand. Vi var och tittade när Marris var med i en danstävling. Och om hon var duktig? Ja, det var hon! Inte för att jag kan något om dans, men jag och Sara kom fram till att det var jättebra, och då är det ju så. Guldstjärna till Maria. På kvällen blev det faktiskt lite galej med brudarna och kryckorna. Det va nice. Eftersom det var galej i lördags var det dött igår. Som vanligt.
Idag är det guldstjärna till mig, för jag har varit bra och pluggat hela dagen. Yesyes.
Nu är det slut på offentliggörandet.
Hejhejhej
You don’t know what you got till you missing it a lot
Fuck, vilken skitlördag jag har. Inatt sov jag två timmar på grund av fotjäveln. Men, som jag sa till storebror förut när han ringde: jag har ont för en bra sak. Just nu är det dock lite jobbigt att tänka så. Det bästa vore ju om jag kunde dra tre varv i spåret nu på en gång, Det kan jag tyvärr inte. Istället åker jag till Cicci och kikar på landskampen, och det är faktiskt mer än helt okej det också. Bra sällskap och möjligtvis kan det bjudas på bra fotboll också. Annars så vet vi att Lina ska stöta på Ronaldino (tror han heter så?) via touch screen. Haha.
Jag bjuder på en fin bild på mig när jag softar hos Sara. För jag är ju så pigg där.
Hejhejhej
det går inte
fint va? ni ska veta att jag känner mig djävulskt klumpig med det där paketet på foten och benet. jag lyckas slå i det överallt och håller på att börja grina varje gång. men, nu är iaf operationen gjord och på måndag ska skenan bort och istället blir det riktigt gips. då kommer jag kunna gå lite på tassen. gött mooos.
igår klockan sisådär 6.20 tog jag och annika hasses finvolvo och åkte iväg till sollefteå och sjukhuset. väl där fick jag vänta i vad som kändes som en evighet innan jag fick komma in till operationssalen. jag höll på att säga till dom att det där sömnmedlet nog va för svagt för mig (jag menar, jag är ju rätt stark) för jag somnade aldrig, men jag hann aldrig säga det innan jag slocknade och vaknade två-tre timmar senare. när jag vaknat mådde jag skit och fortsatte göra det i några timmar. sen fick jag nutrilett och då mådde jag genast bättre, det är nog första gången nutrilett har gjort nåt bra i mitt liv. annars hände inget mer igår förutom att jag mådde skit. eller, jo..,. jag och annika åkte med bagageluckan öppen från sollefteå till utansjö. det var ju tvunget att hända något, nu när annika för en gång skull inte hade tappat bort bilnyckeln. haha.
idag har jag mest legat på soffan och haft ont och tråkigt. mia var här med duschresurser förut: soppåsar. det ska bli en upplevelse att duscha sen, vi får se hur mkt gipsskena som finns kvar efteråt. mahaa. förutom soppåsarna hade hon med sig 2 paket glass, sourcream-chips, tacochips, bönsalsa, geishachoklad, loka, filmjölk och aftonbladet. mia är söt och kanske kommer med lite svamp nån dag också, det hoppas jag på iaf.
nu blir det soffan och snart one tree hill. hejdå folket.
men neej, nu kom jag på en sak! igår, jag fick ha på mig så sjuukt fula kläder under operationen. det fulaste av allt var trosorna, daaamn vad ful dom var. det såg ut som en blandning av vad jag brukar kalla mormors-trosor och såna där "byxor" som dom hade under kjolen förr i tiden, hette det mamelucker kanske? jag tror det. jag höll på att garva ihjäl mig när jag såg mig själv i spegeln på toaletten. het och sexig var definitivt inget jag var iaf, haha.
över och ut