:(
det är sadface här och jag är arg, ledsen och besviken. jag känner mig inte ett dugg bättre av att ringa till mamma och pappa för att tokgrina, men ibland måste man få känna sig liten igen. det är bara det att det brukar kännas så mycket bättre efter att ha gråtit en stund och få ur sig allt jag vill ha ur mig, men den här gången känns det inte ett skit bättre.
en flygbiljett skulle sitta fint nu.
and the dogs they run
jag tycker inte om hundar som morrar och visar tänderna åt mig för att sedan jaga mig i elljusspåret, tycker faktiskt inte om det ett endaste dugg. men, jag hann undan huggtänderna och nu sitter jag här alldeles levande. däremot ska jag slänga mig i sängen med en bok nu.
hejdå!
No one ever said it would be so hard
denna veckan har hittills varit skit, mer än så behöver nog inte skrivas. jag tror däremot att jag hittade ett litet botemedel mot min lilla svacka. det som behövdes var ett avsnitt av one tree hill som jag kunde tokgrina till och sedan en löprunda på nio kilometer. efter det känns det i alla fall liite bättre.
för övrigt så är det nytt datum och ny väntan som gäller. det är inte så jättelångt kvar tills knivarna ska skära. blää.
annars så saknar jag alla mina vänner som bor lite längre söderut. kom hit, folket.
hejdå